Alla inlägg av admin

124: Examenstider

Från 8 juni 2018

Livet efter skolan består av – mer lärande.

Just nu är det många som går till sina sista lektioner, som tar sina sista tentor, som lämnar in sina sista uppsatser.

Skolavslutningstider innebär att många ser fram emot sommarlov, för vissa något eller några års uppehåll och för ytterligare några de första stapplande stegen ut på arbetsmarknaden.

Oavsett vilket är det lika bra att studenten bereder sig på budskapet: ”du har mer att lära”.

Näringslivet utvecklas i snabb takt och i synnerhet våra företag och professioner lever så nära modern teknik och innovationer att det inte går att undvika att möta nyheter regelbundet.

USAs arbetsmarknadsdepartement hävdar att 65 procent av dagens ungdomar kommer att ha jobb som ännu inte har uppfunnits.

Och drivet av digitalisering, globalisering och nätverksekonomin talar allt för att våra jobb, titlar, uppdrag och arbetsformer kommer att utmanas i grunden. Det vore naivt att tro att vår bransch av ingenjörer och arkitekter är undantagna.

Jag är en stor vän av livslångt lärande. Men jag tror inte att det är valbart. Jag tror att alla behöver lära sig, varje dag, i varje situation, i varje uppdrag.

Ibland kan man behöva en paus från skolbänken. Jag unnar självklart alla ungdomar ett ordentligt, varmt och avkopplande sommarlov.

Men nyfikenheten behöver ingen paus. Att våga lyfta på nya stenar, öppna nya böcker, fråga oväntade saker, resa till okända platser, hälsa på nya människor: sådant borde fler sommarlov fyllas av.

Men vi är också många som måste hjälpa till så att lärandet fortsätter.

I sommar har lärarkåren också sommarlov. Då gäller det att vi andra, som kanske levt lite längre än våra ungdomar, kliver in i deras ställe.

Även om du inte jobbar som lärare: var en lärare! Du har mycket att lära ut.

Låt sommaren 2018 bli en sommar av lärande, läsande, upptäckande, frågande och mer lärande.

*

I helgen samlas de nordiska branschorganisationerna för rådgivande ingenjörer till sitt årliga möte. I år är det i Helsingfors och jag ser fram emot erfarenhetsutbyte på många plan.

Trevlig helg!

123: Förväntningarna på Vinnova

Från 1 juni 2018

Vinnova fick i veckan en ny generaldirektör. Det hoppas jag leder till mer nytänkande hos landets innovationsmyndighet.

Sverige är ett innovationsland: vi har haft och har fortsatt en lång rad företag och företagsledare som givit oss nya, innovativa företag, produkter, tjänster, idéer.

Förutsättningarna för detta måste hållas vid liv. Och staten har räckt upp handen och velat hjälpa till genom sin myndighet Vinnova.

Min tilltro till att Vinnova ska kunna ”ge oss innovation” eller att ”göra Sverige innovativt” är självfallet begränsad. Innovation börjar aldrig med ett myndighetsbeslut.

Men Vinnova kan självfallet vara en god kraft ändå och bidra till att stärka förutsättningarna för näringslivets utveckling.

För att det ska lyckas finns det några utgångspunkter.

Vinnova är en av flera forskningsfinansiärer – Formas, Tillväxtverket och Energimyndigheten är exempel på andra. För ett litet land som Sverige måste dessa aktörer dra åt samma håll. Lite för ofta blir det inte så. Det är olyckligt.

En annan utgångspunkt är att Vinnova samspelar väl med hela näringslivet, i synnerhet kanske de nya framväxande branscherna inom IT, kreativa och kunskapsintensiva näringar. Det måste vara självklart att Vinnova ligger nära och kan förstärka områden som bygger på nya affärsmodeller och en ny industrilogik. De företag jag representerar måste få en tydligare roll och kunna samspela bättre med Vinnova än idag.

Den nya generaldirektören, Darja Isaksson, har en bakgrund som borde passa väl i detta avseende. Hon förstår bättre än de flesta digitaliseringens möjligheter, hon är visionär och en mycket god kommunikatör. Jag har mycket gott hopp om att Darja Isaksson blir en strålande generaldirektör.

Men det kommer inte av sig självt. Vinnova är en myndighet som många drar i, som många har synpunkter på. För att bli en än mer relevant myndighet, som spelar en än större roll för innovationslandet Sverige, så kommer generaldirektören att behöva bidra aktivt och tydligt. Och det behövs förändring.

Jag ser fram emot att följa och gärna stötta Vinnovas arbete än mer framöver.

*

I helgen börjar uppladdningen för den studentmottagning som vi ordnar på tisdag, då vår mellandotter tar studenten. Det blir roligt att ta emot släkt och vänner, men arbetet med gräsklipparen, silverputsmedlet och strykjärnet ser jag mer som nödvändigt ont.

Trevlig helg!

122: Infrastrukturen – knappast en valfråga

Från 25 maj 2018

Om valet ska handla om vägval och skiljelinjer: då hoppas jag inte att infrastrukturen blir en valfråga.

Trafikverket har inte haft en rolig vår. Eller vinter. Eller höst heller för den delen. Strulet med våra tågbanor och tågtrafiken har varit ett återkommande tema i media. Men även om det varit mest skriverier om tågtrafiken har både flyg- och vägtrafiken inte varit utan missöden.

Det är uppenbart att vår infrastruktur behöver stärkas. Det gäller både underhåll av befintliga system och nya investeringar. Och jag hör till dem som är övertygad om att vi behöver stärka kapaciteten i järnvägsnätet ganska rejält om vi ska klara framtida utmaningar. Järnväg är ett fantastiskt bra sätt att hantera transporter och resor. Dessutom med en extremt låg klimatpåverkan. Detta borde uppmärksammas mer och leda till omfördelning av investeringar till just järnväg.

De utmaningar som Trafikverket (och tågoperatörerna) haft att hantera de senaste månaderna visar med all önskvärd tydlighet att politiken inte gör tillräckligt. Kraften och fokuset på dessa frågor måste öka.

En väl fungerande infrastruktur är en samhällelig grunduppgift, likt polis och försvar. Och det är en uppgift som jag menar inte fått tillräckligt utrymme av politiken – varken i den löpande förvaltningen, i högtidstalen eller på debattsidorna.

Nu stundar ett val till riksdag, landsting och kommuner. Allt talar för att debatten inför det valet kommer att handla om annat än infrastruktur.

Och på något sätt är det bra. Jag vill inte att infrastruktursatsningarna ska bli en het debattfråga, där partierna står mot varandra. Tvärt om: detta är en fråga som kräver långsiktighet och enighet. Vi behöver snarare hitta lösningar och investeringar som politiken ställer sig enig bakom och som ger goda förutsättningar för både myndigheter och privata företag att verka.

Om höstens val handlar om skiljelinjer, olikheter och konflikter (vilket kanske inte är helt orimligt) – då är infrastrukturen ingen bra valfråga.

Men om valet ska handla om de frågor som formar ett samhälle, som lägger grunden för människor och företag att utvecklas, växa och bli starkare: då bör infrastrukturen långt upp på listan över lämpliga frågor.

Land ska med infrastruktur byggas.

Och politiken måste se till att detta bygge både underhålls och stärks på ett hållbart sätt.

*

Nu när vi – som sista båt – lämnade varvet och sjösatte i går kväll öppnar sig möjligheten för en tur i Mälaren med kaffekorgen ordentligt packad. Men badandet får nog anstå några veckor. Minst.

Trevlig helg!

121: Fort eller långsamt?

Från 18 maj 2018

Behöver vi öka takten och våga mer, eller är behovet försiktighet att föredra? Vår bransch, om någon, måste klara av både och. Vår uppgift är att tryggt och effektivt leverera lösningar som driver utvecklingen framåt och skapar långsiktiga värden.

Boken ”Thinking, fast and slow” av Daniel Kahneman är säkert välkänd av flera av er. Och väl värd att läsas, för övrigt, av tusen orsaker.

Boken beskriver mycket intressant och överraskande pedagogiskt de två sätt som människan kan agera: genom ”System 1”, som är snabbt, instinktivt och reflexmässigt, och genom ”System 2” som bygger på logik, reflektion och analys.

Boken bygger på beteendevetenskap, psykologi och den mänskliga naturen. Måhända är det halsbrytande, men det finns paralleller med samhällets utveckling. Och med vår bransch.

Med en snabb teknikutveckling, oavsett om det gäller självkörande bilar eller våra mobiltelefoner, har också samhällets förändring accelererat. Och i många sammanhang sjunger både näringsliv och politik snabbhetens lov. Om utvecklingen går snabbt måste vi också kunna agera snabbt. Och i många fall kan vi behöva bidra till snabba lösningar som ger snabba resultat.

Men det är uppenbart att samhället också har behov av långsiktighet, analys och perspektiv. Städer, kulturer, samhällen byggs inte på en kvart. Och arbetet med att forma våra kulturer kräver kunskap och insikt, det kräver analys och reflektion. Jag vågar påstå att politikens uppgift att våga vara långsiktig är lite eftersatt just nu.

I veckan samlades STD-företagen till både årsmöte och seminarium. Under seminariet reflekterade Ulrika Francke, tidigare vd på Tyréns, och Monica von Schmalensee, tidigare vd på White, om bland annat snabbhet och långsiktighet. Kopplingen var bland annat till våra egna företag och vårt kunnande.

Finns det en konflikt mellan att vara långsiktig och kortsiktig? Kanske ibland.

Men är det ett problem? Nej.

Våra företag kan lösa problem som rör både det korta perspektivet och det långsiktiga.

Ibland har vi ont om tid; kunden eller samhället. Ibland behöver vi låta instinkter och magkänsla vara viktiga och inte oroa oss för mycket kring långsiktiga konsekvenser. Inte sällan kan vi göra om, ändra oss, om det blev fel.

Men ibland måste vi ta oss mer tid för att förstå den långsiktiga utvecklingen. I tider av osäkerhet och snabb utveckling är detaljerna, enskildheterna sällan avgörande. Däremot är den långsiktiga visionen, målbilden och inriktningen helt avgörande.

Det finns de som ser vår bransch som enbart ”thinking slow” i meningen att vi oftast föreslår långsiktiga lösningar, sällan snabba åtgärder. Det är totalt fel.

Vi är bra på både det snabba OCH det långsamma.

Att stå upp för detta, att ibland kunna agera snabbt, men att ha en långsiktig och genomtänkt plan: det är en avgörande uppgift för oss inom arkitekt- och ingenjörsbranschen.

*

På årsmötet fattades dessutom flera viktiga beslut, bland annat val av ny styrelse. Du kan läsa mer om valet och övriga beslut här.

*

I helgen blir det Småland och stugan i skogen. Jag jobbar på distans idag, men när väl helgen kommer tar jag fram mina akvarellpenslar och ser om något av värde fastnar på pappret.

Trevlig helg!

120: Med blicken mot 2019

Från 9 maj 2018

På tisdag nästa vecka har vi bjudit in till årsmöte och ett öppet seminarium. Det kommer att bli viktigt och framåtblickande.

På det årsmöte som Svenska Teknik&Designföretagen arrangerar nästa vecka står flera mycket viktiga frågor på agendan. De flesta blickar in i framtiden, från 2019 och framåt.
Det finns flera skäl till att arbetet på branschkansliet ökar i betydelse.

Behovet av att lyfta fram våra företags unika bidrag ökar ständigt. Här behöver mer göras.

Vi måste bli än mer aktiva i de juridiska ramarna för branschens arbete, hela vägen från standardkontrakt, via mellanhänder till LOU och LUF.

Plus förbereda oss inför framtiden på olika sätt, även om vi inte vet exakt hur.

För att stärka organisationen har styrelsen på förslag två beslut som lägger grunden för arbetet 2019 och vidare.

Den formellt största förändringen är stadgerevisionen. Bakgrunden är att STD-företagen önskar bilda ett eget förbund, något vi hoppas leder till ökad synlighet och möjlighet att påverka. Jag har tidigare bloggat om bakgrunden till förbundsbildningen: Steg mot en starkare branschorganisation.

Den andra åtgärden som blickar fram mot 2019 är frågan om avgifter till föreningen. Dessa beslutas alltid av årsmötet, men i år föreslås en förstärkning av resurserna, bland annat för att kunna stärka det juridiska stödet på kansliet.

Valet av ny styrelse är en annan självklar punkt på agendan. Valberedningen föreslår ett byte på ordförandeposten: från Markus Granlund, Semcon, till Mikael Vatn, Etteplan. Plus tre nya ledamöter: Jan Mattsson, Sweco (som tjänstgjort i styrelsen sedan i höstas), Charlotte Bergman, ELU, samt Per Hedebäck, Projektengagemang.

Viktigt är såklart även årsberättelsen och revisorernas berättelse.

Jag hoppas att så många som möjligt kan delta på årsmötet. Det är en bra möjlighet att lyssna, diskutera och påverka besluten i föreningen.

Frikopplat från årsmötet, men i anslutning, har vi ett lunchseminarium som även det blickar framåt. Detta seminarium är öppet för alla och vi bjuder på enklare lunch om du anmäler dig.

Med hjälp av Ulrika Francke från Tyréns, Monica von Schmanelsee från White och Anna-Karin Hatt från Almega hoppas jag att vi kan ge en bild av var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

Branschen utvecklas snabbt. Jag hoppas att branschkansliet kan spela en viktig roll i att både bevaka utvecklingen, att synliggöra våra företags perspektiv och att påverka regelverk så att vi får bättre förutsättningar att verka.

På tisdag har vi just det fokuset. Varmt välkommen.

*
I helgen åker jag till västkusten och mina föräldrar i Hunnebostrand. Det blir lite handgripligt fixande i sjöboden och – om vi har tur – även någon båttur.

Trevlig helg!

119: Min egen skuggbudget

Från 4 maj 2018

Just nu haglar det budgetförslag och politiska utspel. Här är mitt eget förslag.

Jag är ju knappast en politiker, men jag har hyfsad förståelse för politik. Och jag känner mig rätt säker på att en vältänkt budget är ett mycket viktigt verktyg för både samhället i stort, för näringslivet och för enskilda.

Därför: här är mina inspel.

Sverige behöver en budget som stärker oss som kunskapsnation. Men också bejaka öppenheten för människor, kunskap och affärer: det vore livsfarligt om vi isolerade oss mot omvärlden.

Näringspolitiken måste fokusera än mer på det moderna näringslivet, där entreprenörskapet får ännu större fokus, där kreativiteten ges utrymme och där vi gemensamt arbetar för att minska jantelagar och andra kulturella hinder.

”Utrymmet för forskning och innovation inom ramen för företagens ordinarie verksamhet måste öka.”

Formerna för forskning och innovation måste utvecklas, och inkludera tjänstesektorns nya arbetssätt. Utrymmet för forskning och innovation inom ramen för företagens ordinarie verksamhet måste öka.

Utbildningssystemet måste stärkas, i synnerhet med fokus på de kunskapsintensiva företagens behov. Vi behöver fler ingenjörer och arkitekter för att fortsätta att stärka det nya näringslivets utveckling.

En bred översyn om hur vi kan stärka det livslånga lärandet måste initieras. Nya sätt att lära måste stimuleras.

”Vi behöver fler stambanor och ett mod att bygga snabbt.”

En satsning på infrastruktur stärker samhället på många plan. Järnvägen knyter samman landet och lägger grunden för andra investeringar. Vi behöver fler stambanor och ett mod att bygga snabbt.

Men vi måste också underhålla det vi redan har investerat i.

Statens roll i att stimulera nytänkande, innovativt byggande, upphandla modern teknik och på andra sätt vara ett föredöme och bidra till utveckling måste ytterligare stärkas.

Sverige är och måste stärka sin roll som kulturnation, där arkitektur, design och form är avgörande komponenter. Investeringar i arkitektur och kunskap om arkitekturens och designens roll för samhällets utveckling och sammanhållning måste stärkas.

”Arbetet med miljömålen och att bidra till att vi klarar av att rädda klimatet måste intensifieras.”

Arbetet med miljömålen och att bidra till att vi klarar av att rädda klimatet måste intensifieras. Sveriges roll för att driva miljöfrågorna internationellt måste öka, samtidigt som vi blir ännu bättre på att föregå med gott exempel.

Sedan borde en god budget ha några rader om städernas roll i förhållande till glesbygden. Och såklart allt det andra: rättsväsende, försvar, energiförsörjning och allt det andra.

Tja. Detta kanske inte hade räckt som en budget på egna meriter. Jag gissar att det borde vara lite mer siffor, exempelvis.

Men jag är säker på att den framtida politiken måste innehålla minst lika mycket visioner som siffror. Den måste våga innehålla minst lika mycket mod och ambition som den innehåller tabeller.

*

I helgen klipper jag gräset för första gången i år. Och tar ut min fincykel på en rejäl tur.

Trevlig helg!

118: Mina frågor på onsdag

Från 27 april 2018

På onsdag morgon kör vi vårt fjärde frukostsamtal, denna gång med ArkDes överintendent: Kieran Long. Här är vad jag är nyfiken på.

Ni kanske har noterat STD-företagens nya frukostsamtal i ert Facebook-flöde? Första onsdagen i månaden. En aktuell gäst. 30 minuter.

Vi har pratat med Jessica Rosencrantz från Moderaterna (bilden), med Eric Giertz från KTH och med Ulrika Lindstrand från Sveriges Ingenjörer.

Vi sänder live på Facebook, men sändningen finns självklart kvar och kan lätt spridas vidare till andra plattformar och mottagare.

Nu på onsdag är det dags igen, då vi gästas av ArkDes överintendent Kieran Long.

ArkDes är ju vårt nationella centrum för arkitektur och design. Kieran Long tog över rollen som överintendent i april förra året.

Kieran Long är från Storbritannien, har verkat som journalist och museikurator, men har familjeband till Sverige.

Här är några av frågorna jag tänker ställa till honom:

– Urbaniseringen är ju knappast en ren svensk trend. Hur kan vi hjälpas åt att förstå städernas nya roll över hela Europa och möjligen även i världen?

– Hur bör arkitektens roll i byggandet och i samhällsdebatten utvecklas framåt? Var i världen kan vi hitta inspiration till nya landvinningar?

– Vi har byggt mycket de senaste åren. Vad har vi lärt oss från detta intensiva skede? Vilka utmaningar ställer det oss inför?

– Uppköp och samverkan har fört arkitekterna närmare ingenjörerna, också i bolagsstrukturer. Påverkar det ArkDes roll? Kommer ingenjörerna att få större utrymme i arkitekturen? Och kommer arkitekterna än mer bli en del av ingenjörsvärldens logik och kultur?

Jag hoppas självklart att Kieran Long med sin internationella utblick kan ge oss en bild av hur han ser utvecklingen framåt.

Och jag hoppas att du är med och lyssnar! Jag lovar att det inte tar mer än 30 minuter. Och jag lovar att du lär dig en hel del nytt.

*

Helgen är en långhelg, eftersom jag är ledig på måndag. Jag utesluter inte att jag någon gång i helgen kommer att skymtas på IKEA i Barkarby. Kanske även på återvinningsstationen vid Bromma flygplats. Möjligen även vid en kaffekopp och en morgontidning på verandan. Men jag lovar inget.

Trevlig helg!

117: Höghastighetsbanan: glädje och oro

Från 20 april 2018

Jag hör till dem som tror att höghastighetsbanan behövs. För Sveriges utveckling. För klimatet. För teknikutveckling och samhällsvisionen. Men det finns orosmoment.

Det politiska stödet för en ny höghastighetsjärnväg ökade något i veckan, då regeringens partier initierade samtal med oppositionen kring frågan.

Jag tror både förslaget i sig och samtalen är kloka initiativ, även om det självfallet finns gott om invändningar mot en så pass stor investering.

Oavsett hur fort de nya stambanorna ska byggas och oavsett hur fort tågen sedan ska färdas på rälsen så finns det orosmoln, inte minst kopplat till vår egen bransch.

”Just kompetens kring järnväg är tyvärr eftersatt i utbildningssystemet och det kommer att krävas krafttag på många håll för att möta de nya behoven.”

Redan idag är bristen på utbildade ingenjörer mycket stor. En ökad satsning på ny järnväg, med allt vad det innebär i form av projektering, konstruktion och analyser, kommer ytterligare att öka på bördan.

Just kompetens kring järnväg är tyvärr eftersatt i utbildningssystemet och det kommer att krävas krafttag på många håll för att möta de nya behoven. Detta har vi påtalat till regeringen, i samband med att Trafikverkets nationella plan presenterades i höstas.

Jag utgår från att kompetens kommer att hämtas även från andra länder för att klara utmaningen. Detta sker redan idag hos många av våra företag, både för att täcka kapacitet och för att hitta spetskompetens.

”Jag utgår från att kompetens kommer att hämtas även från andra länder för att klara utmaningen.”

Men kunskap om svenska byggregler, förståelse för svenska arbetssätt och kontraktsformer kommer att bli en faktor att räkna med.

Jag hoppas inte att detta blir oöverstigliga hinder. Sverige behöver nya stambanor. Vårt växande samhälle behöver fler transportsätt.

Miljön behöver transporter som kan konkurrera med flyget och med bilen.

Därför behöver vi också hjälpas åt för att stärka resurserna kring järnväg och infrastruktur. Den dialogen behöver vi ha tillsammans.

*

I helgen ska jag, tillsammans med hustrun, gå på konsert och se på Jill Johnson. Även om man bor i en storstad som Stockholm så är i alla fall jag ganska dålig på att utnyttja stadens breda kulturutbud. Men nu så…

Trevlig helg!

116: Steg mot en starkare bransch­organisation

Från 13 april 2018

Svenska ingenjörs- och arkitektföretag är oundgängliga i svenskt näringsliv och samhällsbygge. De behöver synas mer, kunna påverka bättre.

Branchorganisationen för rådgivande ingenjörer och arkitekter har funnits länge: våra rötter stäcker sig över 100 år tillbaka i tiden. Under de åren har vi haft många viktiga roller.

Våra möjligheter att påverka är också stora, både i kraft av våra företags förmågor, men också genom samarbeten och upparbetade kontakter som vi på branschkansliet har.

Ändå behöver vi göra mer. Det finns en hel del områden, där synligheten för våra företag och våra frågor behöver stärkas.

Därför har styrelsen för STD-företagen nu initierat ett arbete för att stärka vår roll inom Almega och inom Svenskt Näringsliv. Det är inte så att vi idag har en svag ställning, men av olika historiska skäl har STD-företagen inte haft den plats vid bordet som styrelsen – och jag själv – tycker att vi förtjänar.

På vårt årsmöte den 15 maj kommer vi därför att lägga fram förslag på nya stadgar så att vi av egen kraft kan bli ett förbund inom Svenskt Näringsliv. Detta är i många avseenden en ren formalitet.

Konsekvenserna för medlemmarna är obefintliga, i de flesta avseenden kommer man att känna igen sig även efter den 15 maj.

Men att bli ett eget förbund ökar våra möjligheter att påverka inom Svenskt Näringsliv och inom vårt samarbete inom Almega. Det ger oss en ökad självständighet och minskar en del ”byråkrati”.

I samband med denna förbundsbildning bör vi passa på att även stärka vår berättelse och vår synlighet. VI bör sätta oss på fler kartor, höras hos fler, uppmärksammas i ännu fler sammanhang. Det blir ett bra tillfälle att ytterligare förklara det viktiga arbete som våra medlemmar gör för att skapa ett modernare, mer innovativt samhälle och näringsliv.

Jag hoppas därför att årsmötet blir ett tillfälle inte bara för att fatta viktiga beslut om årsberättelse, val av styrelse och avgifter till våra gemensamma uppgifter. Det blir därtill en viktig diskussion om våra stadgar och – kanske framför allt – ett tillfälle till att lägga fokus på hur vi ytterligare kan stärka vår position i näringsliv och samhällsdebatt.

Håll utkik på vår sajt, std.se, för mer information om vårt årsmöte. Men gör redan nu en anteckning om att komma den 15 maj på årsmötet i Stockholm. Du behövs.

*

I helgen är jag i Schweiz och åker skidor med tre tidigare studiekamrater. 30 år (ge och ta några år) efter att vi påbörjade våra studier på Linköpings Tekniska Högskola på linjen för Teknisk Fysik och Elektroteknik har vi nu byggt upp en tradition av skidåkning och umgänge. Det blir ett bra tillfälle att prata både om favoritlärare i Linköping, om pålitligheten hos schweiziska tåg och kanske några ord om hur vi löser världsproblemen.

Trevlig helg!

115: Kunskapsnationen Sverige måste stärkas

Från 6 april 2018

Det går bra för Sverige och för företag i Sverige. Men ska det fortsätta så behövs en hel del stora insatser, inte minst satsningar på utbildning och kompetensförsörjning.

”Sverige som kunskapsnation” var temat för morgonens frukostseminarium här på Almega.

Ett antal företag, bland annat medlemmar hos Svenska Teknik & Designföretagen såsom Etteplan, White, Sweco och Semcon, har givit vittnesbörd om hur det är att driva ett kunskapsintensivt företag i Sverige just nu.

Summeringen: just nu går det ganska bra, men det finns en hel del stora orosmoln på himlen, som måste adresseras.

Bland annat lyftes flera frågor som måste hitta en klok politisk lösning.

En av dem är den stora ingenjörsbristen som leder till att företagen inte kan expandera i den takt som behövs. Vi utbildar för få ingenjörer, det är för svårt att attrahera och behålla kompetens från andra länder och vi har en utmaning i att hitta en bra modell för det livslånga lärandet.

”Tjänstesektorns snabba utveckling har sprungit ifrån skattesystemet och behovet av en ordentlig översyn blir allt mer akut.”

Men ska Sverige fortsätta ha en stark ställning som kunskapsnation krävs fler åtgärder än bara en satsning på högskola och kompetensförsörjning. Dagens skattesystem är konstruerat och designat för ett gammalt näringsliv. Tjänstesektorns snabba utveckling har sprungit ifrån skattesystemet och behovet av en ordentlig översyn blir allt mer akut.

På morgonens seminarium deltog, utöver företagsrepresentanterna, även en panel av riksdagsledamöter från Näringsutskottet, David Lindvall (S), Sofia Fölster (M) och Said Abdu (L).

Det visade sig finnas en relativt stor samstämmighet kring problembilden, både avseende bristerna i kompetensförsörjning och reformering av skattesystemet. Även om de politiska förslagen självfallet varierar och även om det ofta är en bra bit mellan retoriken på ett seminarium och konkreta förslag, så var morgonens seminarium hoppfullt i detta.

Oron för att Sverige halkar efter omvärlden och att företagen allt oftare måste söka sig utomlands för att få jobbet gjort, det oroar både politiker, branschorganisationer och företag.

Låt oss utnyttja vår starka ställning och vår insikt om utmaningarna till att vidta åtgärder som säkerställer en fortsatt positiv utveckling. Det vinner alla på.

*

Helgen inleds i kväll med återträff med gamla journalist- och mediakollegor. Under mina 18 år som redaktör och chefredaktör arbetade jag med många kreativa, roliga, galna, påfrestande, kompetenta och ibland otroligt inspirerande kollegor. Det ska bli roligt att återse dem.

På lördag byter jag däck på cykeln – nu ska dubbdäcken av.

Trevlig helg!