#11 Tankar om Sao Paulo

DSC_0008

(Jag själv på Avenida Paulista, Sao Paulo)

Jag vet inte riktigt vad det är, men efter min resa till Brasilien, Sao Paulo och Rio de Janeiro förra våren, har en känsla från Sao Paulo stannat kvar hos mig. Jag har alltså varit där en enda gång, på reportageresa. Jag var där 3-4 dagar, jag var runt en hel del, men såg givetvis bara en bråkdel av stadens alla dimensioner.

Mina första tankar när jag beslutade mig för att åka till Brasilen var en skräckblandad fascination. Jag hade aldrig varit i Sydamerika innan, hade bara en vag uppfattning om Brasilien som land. Jag hade tyvärr hört mer fasansfulla berättelser om rån och överfall på Sao Paulos och Rios gator än jag hade hört om Rios stränder. Jag hade hört lika mycket om den usla luften i Sao Paulo som jag hade hört om en ny, spännande ekonomi som växer fram.

Det som lockade mig till Brasilien var att hitta de nya företagen, de nya entreprenörerna, framväxta ur en helt annan tradition, med helt andra förutsättningar än de vi är vana vid här hemma. Och i det avseenden blev jag inte besviken. Jag lärde mig galet mycket om kulturen för unga entreprenörer, hittade massor av spännande nya företag och en och annan idé som har potential även bli stor även närmare oss i norra Europa.

Staden Sao Paulo fick jag på köpet. Och jag trevade mig verkligen fram. Bokade rum på samma hotell som svenska diplomater bor på. Höll mig initialt till taxi, försökte vara noga med hur jag rörde mig, höll hårt i väskan, visade inte kameran i onödan. När jag första morgonen gav mig ut, från hotellet till en närliggande kyrka var jag ärligt talat rätt oroad för vad jag skulle möta.

Med tiden lärde jag mig hitta, förstå logiken. Jag blev mer frimodig, mindre skräckslagen. Och jag hade faktiskt inte några större bekymmer med att ta mig dit jag skulle, varken med taxi eller med den nya moderna tunnelbanan. Och nej: jag blev varken rånad eller ihjälslagen.

Sedan dess har mitt intresse för både Sao Paulo och Brasilien vuxit. Det är ett land med enorm potential, men också givetvis en hel del utmaningar. Det faktum att vattenreserverna runt Sao Paulo helt håller på att torka ut är såklart bara en av många väldigt konkreta problem som akut pockar på en lösning.

Vad är det då som lockar, som får mig att ändå vilja åka tillbaka?

Dels såklart det faktum att jag inte var klar, att man bara skrapat på ytan. Ju mer man läser, desto mer vill man veta. Risken att bli rånad eller överfallen är inte försumbar, men – om man får tro statistiken – inte värre än den skulle vara i fel kvarter i New York eller San Francisco.

Utbudet av restauranger, musik, kultur är såklart oändligt, men jag fick ändå se för lite av det när jag var där.

Men framför allt kan jag nu tilltalas av två dimensioner från min nya horisont, som vd för STD-företagen.

Dels den arkitektur som växer fram och som enligt flera källor står för något av mest nyskapande just nu.

Dels den stad som växer fram, kanske lite okontrollerat, men samtidigit i samspel med människor och sin tid. Det känns helt enkelt som en väldigt modern stad, i all sin brokighet. Hur växer staden? Hur möter man en sådan expansion när man bygger avloppssystem, vägar, elsystem, vattenförsörjning?

Allt detta skulle jag gärna vilja veta mer om och ha en relation till.

DSC_0007