Den här bloggserien började med utgångspunkten i att staden på sikt kommer att vara viktigare än landet. Eller åtminstone: stadens betydelse ökar och landets betydelse minskar. Det må finnas de som har en avvikande uppfattning, men tills vidare är det min utgångspunkt, både sett till vad som händer och hur utvecklingen verkar vara, men också för att jag själv tror att det är en utveckling med en hel del förtjänster.

Det skulle kunna leda till ett nytt resonemang om stadens rättigheter och skyldigheter. De gamla stadsprivilegierna finns ju inte kvar längre, och vi ska inte drömma oss tillbaka till några medeltida städer, med sina tullar och murar. I synnerhet inte när vi ska bygga framtidens städer.

Men på olika sätt borde en modern stad kunna ha en starkare formell ställning inom ett land (eller i samhället i stort), med några viktiga funktioner och uppgifter.

Jag har tidigare funderat på rollen som ambassadör, utskickad från en stad till en annan. Mest troligt vore det väl om dessa ambassadörer skickades ut till andra länder, även om tanken på att ha en ambassadör från Stockholm i Göteborg inte bara är lite underhållande utan också skulle kunna leda till en hel del andra nyttor och effekter.

Men utöver ambassadörer finns det säkert fler funktioner, som idag ägs av staten, som istället borde kunna flytta närmare staden.

I synnerhet de funktioner som bygger vidare på handel, kommunikationer och kanske infrastruktur borde kunna drivas ännu tydligare med ett väldigt lokalt/urbant perspektiv.

Jag är såklart medveten om att det i många fall efterfrågas en ökad likriktning inom landet avseende exempelvis sjukvård och offentlig service. Därför är det kanske mer framkomligt att satsa på annat och de lågt hängande frukterna: export, marknadsföring, handel etc.

Några stadsprivilegier kommer inte att återuppstå, men stadens ställning skulle kunna växa och kraften som finns i att vara nära både medborgare, näringsliv och kultur borde kunna bli en kraft också för det administrativa ramverk som vi även i det moderna, urbana samhället behöver.