#86 “Man kan påla, och man kan dränera”

Göteborg in lights and colors
De flesta vet väl att Göteborg anlades av Gustav II Adolf. Efter några års byggande grundades staden 1621.

Men på den plats där Göteborg idag ligger har det givetvis bott människor mycket längre än så. Under stenåldern fanns en bosättning vid Göta älvs utlopp och länge var detta en öppning mot havet, mellan det danska Halland och det norska Bohuslän. Både Lödöse norr om dagens Göteborg och Älvsborgs fästning, vid inloppet till Göteborg, var då viktiga platser med strategisk betydelse.

1437 beslutades att anlägga staden Götaholm vide Säveån, men platsen var illa vald och istället fick Nya Lödöse bli den nya plats där förutsättningarna var bättre. Nya Lödöse låg ungefär där Gamlestaden idag ligger, en bit från havet. Både Nya Lödöse och Älvsborgs stad har alltså varit föregångare till dagens Göteborg.

1572 fick byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att göra en så kallad skamplun, plan, för en befäst stad vid Gullbergs klippa. Den staden skulle bli ungefär lika stor som Kalmar. Året efter, 1573, befallde kungen att byggandet skulle dra igång, men inget hände. Bland skälen till att inget hände nämns att staden endast fick byggas med stenhus: få svenskar kunde vid den här tiden mura. Ett annat skäl till att bygget inte kom igång var att ståthållaren på Älvsborgs fästning, Charles de Mornay, deltog i en kupp mot kungen, Johan III. Det gjorde att staden Gullberg aldrig kom att byggas.

Begreppet Göteborg användes när Karl IX utfärdade tillfälliga stadsprivilegier 1603. Danskarna var dock så effektiva i att bränna ner staden några år senare att det var först på 1900-talet som några rester överhuvudtaget kunde upptäckas från denna tid.

När staden åter byggdes upp hämtades kunskap om byggnadsteknik från Holland. Men det var en av Gustav II Adolfs följeslagare som bistod i valet av plats. Kungen undrade om inte platsen, strandängen vid Göta älvs mynning, var för blöt och sank. Johan Pedersson Schult, senare adlad till Johan Adler Salvius, svarade: “Man kan påla, och man kan dränera. Jag föreslår, att man avstår från att gräva någon utvidgad hamnbassäng här nere mellan bergen och istället lägger en bred kanal rakt in över gräset och kanske en tvärkanal, som går ut på andra sidan det lilla berget. Det suger upp vattnet och båtarna ligger minst lika bra.”

Staden byggdes sedan efter hollänskt mönster med raka gator och kanaler. En stor del av stadens befolkning kom också att utgöras av holländare, som hade bra kunskap om att bygga på sankmark.

Namnet Göteborg hade flera andra stavningar på 1600-talet: Giötheborg, Göteborgh, Gothenburg och Gamble Gotenborg. Just Gothenburg har levt kvar som ett engelskt namn på staden.

I kväll åker jag till Göteborg. Hinner jag ska jag leta efter spåren efter holländarnas byggnadskonst.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *