Det har varit en spännande debatt i Dagens Nyheter, där Lyra Ekström Lindbäck tillsammans med flera andra diskuterat hur ordet förhåller sig till bäraren av detta ord. Det har varit en diskussion om förlagens roll, om det nya berättandet.

Om detta finns mycket att säga, men också anledning att vara reflektera och begrunda. Jag tror vi bara sett början på den utveckling som kommer att ändra mycket av vår kultur: både språk, böcker, kultur och givetvis också förlagen kommer att behöva hitta nya former.

Men ett citat i Lyra Ekström Lindbäcks text fångade mitt intresse specifikt.

Medierna vi använder förändrar oss, omstrukturerar våra kroppar och vår upplevelse av världen. Att tro att litterär text står fri från sådana inverkningar är direkt naivt.

Detta tror jag är sant, även om det kanske är ryckt ur ett delvis annat sammanhang.

När jag dricker ett glas vatten i ett genomskinligt glas är det en helt annan upplevelse än när jag dricker samma vatten ur en kaffekopp. Smaken är den samma, men upplevelsen är annorlunda. Att äta sin middag vid kungens bord är garanterat annorlunda än om samma mat hade serverats i skolbespisningen. Trots att maten är den samma.

Jag tror att bäraren av budskapet påverkar upplevelsen av informationen och berättelsen.

På det sättet har papperstidningen något unikt, som inte kan ersättas. En text i tidningen har inte samma verkan och effekt när den läggs på nätet. Effekten kanske inte är sämre – den kan mycket väl vara bättre – men den är annorlunda. Precis som med boken: pappersboken har en roll som inte automatiskt kan översättas till det digitala. Och bara för att ta ytterligare ett exempel, möjligen övertydligt: när Allan Edwall läser Hemsöborna som ljudbok är det en helt annan upplevelse för lyssnaren än om samma person hade läst Strindbergs bok.

Medierna förändrar oss och hänger samman med det vi berättar. Den slutsatsen tror jag att många underskattar eller helt glömmer när det nya medielandskapet ska beskrivas.