Etikettarkiv: cykel

#75 Den blandande trafikmiljön

#blogg100, ,

Trafikverket, med alla sina utmaningar, är ändå en produkt av en god tanke: att ha en samsyn mellan olika trafikslag, såsom väg och järnväg. Det är först när vi ser helheten som vi kan få till stånd samverkan och en större utväxling.

Det finns idag en lång rad lobbygrupper för exempelvis cykling och spårvagnar i våra städer. Plus givetvis den vanliga lobbyn för biltrafikens utveckling.

Det vore olyckligt om svaret på framtidens frågor handlade om just ett enda trafikslag. Visst bör cykeln få större utrymme i diskussionen. Jag gillar av olika skäl även spårbunden kollektivtrafik i städerna, både tunnelbana och spårvagn.

Och jag tror på riktigt att bilen har en plats även i framtidens samhälle, även om den kanske inte ska vara i staden, att den kanske inte ska drivas av fossila bränslen eller att var och en behöver äga en egen bil.

För stadens del och för stadsplanerarens del handlar det om att ge rätt fysiskt utrymme till de olika trafikslagen. Även om man kan gräva ner spåren (i form av tunnelbana) eller lyfta upp den över biltrafiken (som i Chicago och i vissa delar av Paris) kommer det att bli en fysisk planeringsfråga om cyklar ska ha 5, 10 eller 20 procent av gatans yta. Eller om de gående ska ha tillgång till 10, 20 eller kanske 100 procent av gatans yta.

Vissa områden bör ges till 100 procent till bilarna (motorvägarna till exempel) och vissa delar av staden måste helt ges till gående och kanske cyklister.

Men annars vill jag helst gå med i intresseföreningen för de blandade trafikslagen. Där vi hittar rätt balans, ser den fysiska ytan som både ett område för transport och för social interaktion, och där vi hela tiden utvecklar staden så att den inte blir stillastående.

#42 Cykeln för att upptäcka staden

#blogg100, , ,

Det finns de som påstår att det bästa sättet att uppleva en stad är att ge sig ut och springa runt den. Det stämmer säkert: om man gillar att springa.

Jag själv föredrar cykeln varje dag i veckan. Dels för att min kropp trivs bättre på cykeln än i löparspåret. Men också för att man ju kommer betydligt längre med en cykel än man gör om man springer.

Cykeln är på det sättet ett fantastiskt kraftfullt verktyg för att komma runt och se relativt mycket på kort tid av en stad. Den har ibland en del begränsningar jämfört med den som bara har ett par skor: vissa vägar och stigar lämpar sig inte för cykeln. Men det är relativt sällan det blir ett hinder.

Själv cyklar jag gärna till och från jobbet. Det gör jag ju inte för att “uppleva staden” i första hand. Men indirekt får man en bra känsla för stadsliv, miljöer och människor på vägen. Mycket mer än om man stänger in sig i en tunnelbanevagn.

Men om vi ska få fler att upptäcka Stockholm, Göteborg eller någon annan stad behövs det några funktioner för att underlätta.

Dels bra tillgång till cyklar att hyra. Visby är i det här avseendet ett föredöme. Men även i Stockholm har systemet med hyr-cyklar vuxit ut. Jag har själv inte testat, men hoppas att det är smidigt även för tillresande att få tillgång till en cykel.

Det är också viktigt med bra cykelvägar. När jag var i Chicago för en tid sedan hyrde jag en cykel och tog mig runt, framför allt längs vattnet. Jag hamnade i och för sig nära nog på en motorväg, men annars var det en relativt lättcyklad stad. När familjen hyrde cyklar på Manhattan var upplevelsen inte riktigt lika positiv. Närheten till en hetsig biltrafik bidrar inte till en skön cykeltur.

Cykeln är på många sätt ett väldigt bra transportmedel i den moderna staden. Jag är glad för att många städer och många politiker uppvärderat cykelns roll i staden. Men det finns mer att göra. Till exempel att sätta fler turister bakom styret.

#9 Logiken i cykeltrafiken

#blogg100

I morse blev det cykelpremär till jobbet. Jag har väntat länge, och i år kom inte dubbdäcken på alls på cykeln. Men bättre sent än aldrig.

I och med att det var premiär fick jag fundera lite på den bästa cykelvägen. Uppenbart över Tranebergsbron, in till Stadshuset. Så långt ingen tvekan. Sedan via Rosenbad, Blasieholmen, över till Dramaten, via Nybrogatan och Östermalm till Karlavägen.

En liten omväg, men med godkänt resultat. Bortsett från vägen mellan Gustav Adolf Torg och Kungsträdgården samt trafikplatsen utanför Dramaten, bedömer jag att detta var en relativt bra cykelväg. Bra cykelvägar fram till Rosenbad, sedan lite mer krig med biltrafiken.

Jag slås ändå av hur lite innerstaden fungerar ihop med cykeltrafiken. Tunnelbanan har sin helt egna logik. Biltrafiken har sina begränsningar och ibland rejäla utmaningar, men ändå ett antal väl planerade stråk för att få in och ut stora mängder fordon på kort tid. Gående hittar som regel sin väg på kortare sträckor.

Cyklisterna glider lite mellan bilen och de gåendes logik. Cykelvägarna har blivit fler, framkomligheten bättre. I synnerhet i Stockholms ytterområden är cykelvägarna riktigt bra.

Jag är glad för att politikerna valt att satsa mer på cykeltrafiken. Det känns logiskt ur ett miljöperspektiv, och dessutom i linje med att allt fler väljer att cykla. Och visst måste man som cyklist få treva sig fram för att hitta rätt rutt: så är det ju även för bilisterna och de gående.

Men när cykelvägarna tar slut är också kompromissen mellan bilen och de gående mer eller mindre utraderat. Vi cyklar i biltrafiken. Bilarna tar hänsyn (oftast). Men som cyklist känner man sig utsatt och lite i vägen (bokstavligt talat).

Kanske kommer vi aldrig att få en stad där cykeln är ett lika självklart inslag och har samma prioritet som bilen eller de gående. Kanske finns det redan massor av tankar tänkta om hur en sådan lösning skulle kunna se ut.

Men tills vidare kommer jag nog att leta efter fler cykelvägar, där jag slipper vara den där kompromissen mellan det hårda och det mjuka.