Etikettarkiv: positionering

#19 Den ostrukturerade informationen om staden

Gårdagen ägnade jag delvis åt konferensen Position 2015 på Stockholmsmässan. Alla tänkbara aktörer inom samhällsplanering, men i synnerhet de som har en dragning åt geodata, GIS och positionering var på plats.

Själv bidrog jag med en spaning om hur den fysiska samhällsplaneringen måste gå hand i hand med den digitala utvecklingen. Och hur vi enkelt kan se till att den samverkan fungerar genom att se på all den data som vi redan har framför oss: all den ostrukturerade data som vi sprider via våra telefoner, datorer och andra uppkopplade prylar.

Diskussionen om geodata handlar som regel om statisk och strukturerad data: hur ser marken ut? Hur ser huset ut? Var står huset? Hur är det beskaffat? Dessutom givetvis kartdata av olika slag. Information som samlas in organiserat, i bästa fall med ordentlig metadata och struktur.

Det är givetvis viktig information, som lägger en viktig grund för vår förståelse av samhället.

Men mitt budskap på Position 2015 var att vi har minst lika mycket att hämta från den data som är helt ostrukturerad, där avsändaren inte alls brytt sig om att skicka med någon specifik bakgrundsinformation, där målet inte alls är att vara underlag för samhällsplanering: det är en ren bieffekt.

Det kan röra sig om incheckningar på Facebook, bilder som har geografisk information på Flickr, löprundor som dokumenteras av Runkeeper eller bilfärder som samlas upp av Waze. Delar av denna information är svår att komma åt, men en hel del är lättillgänglig. Och med ett samtycke från målgruppen kan man komma mycket långt.

En och annan ingenjör lär säkert bli irriterad på att den här sortens informationen saknar en massa grunddata och struktur.

Låt oss då bara minnas hur debatten gick om ett av grundelementen till webben, HTML, för ett antal år sedan. Det saknades inte folk som tyckte att HTML var på tok för begränsat och strukturlöst. Det betydligt mer kapabla formatet SGML lanserades som en utökad version som borde göra jobbet bättre än HTML. SGML blev aldrig någon succé, mycket på grund av att det var på tok för komplext och “över-strukturerat”. Ingenjörsperspektivet gick till överdrift. Det bästa blev det godas fiende.

Men det finns självklart ingen konflikt mellan strukturerad data och ostrukturerad. Båda behövs. Men vi behöver nog uppvärdera det som är ostrukturerat och se värdet i det. Just eftersom det är en sådan guldgruva av information till så mycket mer.

Jag lyckades inte stanna länge nog för att höra så många fler under Position 2015. Men jag hoppas att intresset för geodata ökar. Det är sjukt spännande och potentialen är enorm.

#8 Big data och trafiken

Häromdagen skrev Svenska Dagbladet om ett nytt projekt för att förbättra planeringen av trafiken, där det går att ta hänsyn till olyckor, tillfälliga händelser och annat som inte går att förutse.

Jag skrev en uppmuntrande kommentar om detta tidigare i veckan.

Men det finns en dimension ytterligare. Jag har ju länge följt den digitala utvecklingen och sett framväxten av begreppet “big data”, där stora datamängder kan möjliggöra nya insikter som vi tidigare inte kunde få. Med denna teknik kan vi se nya mönster i affärssammanhang, hur kunder i en affär rör sig, hur mobiltelefonerna används, när, var och hur och till vad. Uppräkningen av tillämpningar kan göra hur lång som helst. Liksom givetvis en lång rad potentiella baksidor, även om det är en helt annan historia.

Det är ju via en sorts big data-analys som Google visat sig vara väldigt duktiga på att förutse influensan, långt innan sjukvården upptäcker samma fenomen.

Jag tror, i ljuset av “big data” och stadsplanering, att vi även kommer att kunna analysera trafikmönster både i realtid och historiskt, och med detta i ryggen kunna göra förändringar i trafiken så att vi löser upp befintliga problem och anpassar oss till trafikens verklighet.

Redan idag sitter givetvis trafikplanerarna på massor av dataunderlag. Men jag tror att vi kommer att kunna vara snabbare i anpassningen av trafiken om vi också lyssnade hela tiden, inte bara då och då.

Kanske behöver trafikplaneringen ett ännu större mandat att kunna lägga om, att hitta en flexibilitet.

Jag gissar att det redan sker en hel del i att analysera trafikmönster och beteenden i trafiken. Jag är övertygad om att det går att göra ännu mer.