Etikettarkiv: medier

#88 Staden och dess tidningar

#blogg100, ,

Jag har ju som några vet en bakgrund i medievärlden och har jobbat på olika facktidskrifter merparten av mitt yrkesverksamma liv. Någon egen erfarenhet från en traditionell morgontidning har jag inte, men har dock noga följt utvecklingen, i synnerhet den digitala. Dels från egen horisont, där vi årligen delat ut pris till den bästa mediesajten, dels som jurymedlem i Årets dagstidning.

Tidningens roll har ju som bekant ändrats och utvecklats en hel del de senaste åren. Digitaliseringen har varit en dramatisk kraft för hela mediebranschen och många tidningar har tvingats till stora neddragningar eller rent av nedläggningar.

Samtidigt har tidningen på en ort varit en samlingsplats, en kommunikationskanal och en egen röst för orten och för staden. Vi vet nu att plattformar som Facebook och Twitter har tagit över en hel del av de uppgifter som tidigare tidningen hade: delvis har dessa amerikanska jättar fyllt sitt innehåll med lätt tillgänglig journalistik från lokaltidningarna.

TV-mediet, som också delvis har ett lokalt perspektiv, har inte drabbats lika hårt – ännu. Troligen kommer även dessa att genomgå stora förändringar de kommande åren.

Hur påverkas staden och dess sammanhållning om tidningen (eller möjligen tidningarna, för de orter där det finns två) försvinner?

Har tidningen en roll och en uppgift som skapar ett tomrum?

Kommer staden att fungera sämre eller vara mindre effektiv om det saknas en lokal journalistik?

Uppenbart är att den granskande roll som journalistiken har är viktig för att motverka korruption och för att synliggöra olika samhällsfunktioners arbetssätt. Tappar journalistiken i inflytande kommer det att få negativa konsekvenser. Åtminstone på kort sikt.

Men även i andra sammanhang har den lokala tidningen en roll, exempelvis som informationsbärare av lokala nyheter, som marknadsplats etc.

Jag har en relativt optimistisk bild av att medieutvecklingen kommer att landa på fötterna. Finns det ett behov så kommer det att uppstå affärsmodeller och entreprenörer kommer att hitta till dessa behov med nya idéer.

Och jag tror även att lokala behov, exempelvis kopplat till staden och den urbana miljön, kommer att få sin försörjning på något sätt.

På kort sikt tror jag dock att det kan uppstå en del bekymmer och kanske kommer en del städer, i synnerhet de lite mindre, att hamna i ett vacuum, där deras storlek och betydelse, deras framtidsvision, kan komma att vara dåligt exponerad.

Kanske bidrar den stora medieomställningen till att det framför allt blir de större städerna, med kraft nog att ha en livaktig lokal bevakning, som kommer att ytterligare segla ifrån de mindre.

Gott gry i beståndsdelarna

#blogg100,

Jag känner mig ibland lite desillusionerad kring tidningsförlagens framtid. Det behövs förändring och snabb sådan och ibland undrar jag om det går fort nog.

Och som jag antytt tidigare här på bloggen tror jag att det krävs mer än bara att titta åt ett nytt håll. Lite för ofta lyder receptet: “Sluta tänka print, tänk digitalt istället”. Det kan lätt tolkas som att det bara är uttrycksformerna som ska ändras, att arbetsprocesser och själva kärnleveransen är bra.

Det krävs nog mer än så. Jag tror att de komponenter som vi bygger vår affär på kommer att behöva flyttas runt mer och skapa nya konstruktioner, som vi inte alls har sett maken till tidigare.

Men låt mig understryka att det finns mycket gott att bygga vidare på.

  • Journalistiken. Berättandet är viktigare än någonsin. Och granskandet. Just den kompetensen finns i överflöd och väl förvaltad på tidningsredaktioner och på förlag.
  • Redaktörsskap. Att aggregera, samla och välja ut är också något som vi kommer att behöva mer av framöver. En del kanske går att göra automatiskt, men långt ifrån allt. (Det är värt att notera att många inte gör någon skillnad på journalist och redaktör. Jag tror det är en viktig distinktion, och i grunden två helt olika funktioner. Båda viktiga, såklart).
  • Målgruppskännedom. Trots att vi i förlagsvärlden inte alltid lyckats förvalta kunskapen om våra målgrupper helt och fullt har vi trots allt en gedigen kunskap om de vi servar: för det första genom data, demografi och statistik. För det andra genom klokt redaktörsskap som bygger på en förståelse för målgruppens behov. Och för det tredje genom att vi på tidningarna faktiskt känner många viktiga i vår målgrupp vid namn.
  • Tekniskt kunnande. Vi som gör tidningar har sakta men säkert – i synnerhet de senare åren – blivit riktigt vassa på att jobba med teknikutveckling. Det leder till smarta tjänster, till appar och till innovativa grepp i affärsmodeller.

Som sagt: jag är inte säker på att vi kommer att göra samma saker som vi gjorde förr. Och jag är nästan övertygad om att vi kommer att behöva ta betalt på andra sätt för våra tjänster. Men att vi kommer att hitta bra tjänster, som marknaden också efterfrågar, det är jag helt övertygad om.