Oj vad tiden går fort. Tänker man ibland.
Framför allt är det en känsla man får när man blir äldre – ”tiden och åren bara flyger fram”.
Det är kanske inte bara dåligt: vi blir duktiga på vad vi lärt oss och blir ofta extremt effektiva någonstans mitt i livet.
Men problemet är kanske att vi kanske mest håller på med saker som vi lärt oss och redan kan. Ett av skälen till att dagarna bara passerar och rullar på är att vi så sällan gör saker för första gången.
När vi var 5, 10, 15 eller 20 år var livet och dagarna fulla av saker som vi gjorde för första gången: första gången vi cyklade, första gången vi åt glass, första gången vi simmade själva, första gången vi körde bil, första gången vi älskade, första gången vi flög. Och så vidare.
Numera möts vi mycket mer sällan av tillfällen då vi gör saker och ting för första gången.
Det borde vi ändra på.
Både för att lära oss nya saker, för att ständigt utvecklas och bli bättre.
Men också för att vi på sätt får ”mer tid” – eller i alla fall tid som upplevs som mer värd, där dagarna inte går lika snabbt.
Det betyder givetvis inte att vi ska sluta att vara effektiva och bra på en massa saker. Tvärt om ska vi bygga vidare på det vi kan. Men vi ska inte nöja oss, vi ska hela tiden sträva framåt.
Konservatismen som oundvikligen smyger på oss, delvis som en konsekvens av lathet och att vi blir mer bekväma, måste vi mota tillbaka.
Kalla det gärna 40-års- eller 50-årskris. Jag vill hur som helst göra mer nya saker hela tiden.