310: The Future’s So Bright, I Gotta Wear Shades

Från 8 juli 2022

Framtiden är ljus, trots ett och annat moln vid horisonten. För förbundet, för sektorn och för vårt gemensamma projekt, samhället.

På min sista dag på jobbet på Innovationsföretagen vill jag blicka framåt. Vi ska lära av historien, bygga på erfarenheterna vi gjort, inte göra om gamla misstag.

Men vi ska inte tillbaka. Det var inte bättre förr. Och även om det finns utmaningar på kort och lång sikt är det inget vi inte med gemensamma krafter kan hantera.

Framtiden för arkitekten är fantastisk. Kombinationen av ett humanistiskt, ingenjörsmässigt och problemlösande förhållningssätt behövs på så många ställen och borde nyttjas av så många fler.

Framtiden för ingenjören är fantastisk. Vårt samhälle och vårt näringsliv behöver fler som kan lösa problem, som förstår komplexa sammanhang, som kombinerar det teoretiska med det väldigt praktiska, som tar ansvar och som vill förändra. Ingenjörskunnandet är respekterat, men borde ändå nyttjas mycket mer och i fler sammanhang.

Framtiden för konsultföretagen är fantastisk. Smörjmedlet för branscher i förändring, klustren av experter som stärker varandra och blir bättre i sina uppdrag, det flexibla och dynamiska näringslivets spjutspets: allt detta har blivit en nödvändighet för det moderna näringslivets utveckling. Det är en bransch som visar vägen för resten av näringslivet.

Framtiden för innovativa företag är fantastisk. I tider av snabb förändring behövs också nya lösningar. Ny teknik, nya arbetssätt, nya kulturer kräver också innovatörer i alla led. Innovation må vara ett utslitet begrepp. Men det finns inget viktigare än kreativitet, nytänkande och innovation om vi ska klara framtidens stora och dramatiska utmaningar.

Framtiden för vårt gemensamma förbund, Innovationsföretagen, är fantastisk. Behovet av samverkan och kraftsamling är extra stort när omvärlden utmanar. Och med ett bra nätverk hos medlemmarna, ett fokuserat arbete på de allra viktigaste bransch- och arbetsgivarfrågorna och med stöd av ett kompetent kansli och en engagerad styrelse är det en plattform som kommer att stå stadigt på både kort och lång sikt.

Men trots att en hel del i dessa valtider målar en mörk bild av vårt samhälle och våra utmaningar är jag även optimistisk inför framtiden för samhället i stort. Vi har det bättre än någonsin. Sverige klarar sig bättre än jämförbara länder, nästan oavsett vilka parametrar vi tittar på. Stora delar av världen runt om oss är orättvis, ojämlik och utmanande på många sätt, men även den har på väldigt många sätt blivit bättre. Och framför allt – vi har förutsättningar som aldrig tidigare för att lösa framtidens problem och utmaningar.

Vi behöver jobba hårt även framöver. Vi har utmaningar: de löser inte sig själva. Vi måste alla hjälpas åt.

Men gör vi det – och om vi nyttjar arkitekter, ingenjörer, lärare, ekonomer, poliser, elektriker, socionomer, läkare, antropologer, kockar, jurister, plåtslagare – och kanske en och annan näringspolitisk expert, arbetsrättsjurist eller förbundsdirektör – så kommer vi att kunna bygga en ännu bättre framtid. För oss själva. Och för kommande generationer.

*

Detta blir min sista blogg i detta uppdrag. Nu tar nya krafter vid. Själv byter jag fokus mot egen verksamhet. Vill du fortsätta hålla kontakt med mig så sök upp mig på LinkedIn eller någon annan lämplig plattform. Jag lovar att inte bli hemlig.

Hoppas du som läser detta får en fin sommar. Själv ska jag ta hand om min familj, läsa mycket böcker, slipa lite på golfsvingen och kanske måla någon akvarell. Och så löftet från förra sommaren: bada varje dag, oavsett förutsättningarna.

Även min sommar, höst och framtid ser ljus ut.

/magnus

309: Tacksamhet och värme

Från 1 juli 2022

Efter snart åtta år på förbundet finns det väldigt mycket att vara tacksam för.

När jag började skriva denna (näst sista) fredagsblogg började jag lista sammanhang, forum jag deltagit i och människor som jag fått möta under åren. Det blev en orimligt lång blogg – som säkert också blev för kort. Jag har fått möta allt för många kloka och engagerade människor, blivit inbjuden till allt för många forum för att det ska kunna summeras.

Låt mig istället försöka tacka för alla möten på ett annat sätt.

Vi har fått lyssna och ta del. Både som förbund inom Svenskt Näringsliv och som aktör i samhällsdebatten har vi – och jag – haft fantastiska möjligheter att bli en del av viktiga sammanhang. Det har lärt oss massor. Och givit oss möjlighet att sprida kunskap vidare till medlemmarna. Tack.

Vi har fått bidra med synpunkter och perspektiv. Till våra fackliga parter, till andra förbund, till politiken, till kollegor utomlands och till samhällsdebatten i stort. Det finns så mycket viktigt som behöver berättas från vår sektor för att stärka både arbetsmarknad, näringslivsutveckling, samhällsbygge och klimatfrågor. Tack för möjligheten att få bidra med några av dessa perspektiv.

Vi har också märkt att andra lyssnat, lärt sig och gjort förändringar. Våra ord har haft betydelse. Vi har gjort skillnad. Tack till er som velat ta del av och bidra till utveckling i vårt gemensamma arbete.

Tack till er alla som öppnat dörrar, ögon och öron för oss – och för mig. Uppgiften för ett förbund som vårt är att ta del av, vara en del av och bidra till utvecklingen. I det arbetet har vi mycket kvar att göra – men vi kan också lägga många år av bra arbete och utveckling bakom oss.

Detta har vi gjort tillsammans med alla er i vår omvärld. Oavsett om ni är medlemmar, kollegor, fackliga kollegor, myndighetsföreträdare, politiker eller något annat. Och jag vet att förbundet ser fram emot fortsatt dialog och givande samarbeten.

Nu lämnar jag strax över stafettpinnen till nya krafter. Tack till er alla som låtit mig få vara en del av dessa viktiga och lärorika sammanhang.

*

Välkommen att besöka Innovationsföretagen i Almedalen. Vi finns på plats och kommer bland annat att diskutera utmaningar och framgångsfaktorer för framtidens arbetsliv. Läs mer här.

*

I helgen laddar jag för Almedalen, som åter drar igång. Äntligen.

Och nästa fredag kommer min sista fredagsblogg.

Trevlig helg.

/magnus

308: Vad jag lärt mig de senaste åtta åren

Från 23 juni 2022

Efter åtta år som förbundsdirektör börjar det bli dags för summering. Här är åtta saker jag lärt mig de senaste åtta åren.

Min förbundsdirektörskollega, Åsa Zetterberg på TechSverige, brukar ofta påminna oss om lärandet i vardagen. ”Vad har vi lärt oss på detta?” brukar hon regelbundet fråga efter både jobbiga och framgångsrika projekt.

Och för mig, som ännu inte är utskriven från ”School of life”, utan ständigt lär mig nya saker, är det den bästa frågan.

Så nu, efter snart åtta år som ansvarig för bransch- och arbetsgivarorganisationen Innovationsföretagen, ställer jag mig frågan: vad har jag lärt mig de senaste åren?
Här är ett försök till summering.

1. Ingenjörsuppdraget är otroligt brett och mångfacetterat

Insikten om att ingenjörsutbildningen kan leda till nästan vad som helst har verkligen förstärkts efter mina år på förbundet. Ingenjörer bygger, planerar, innoverar, driver, leder, förändrar: och allt där emellan.

2. Berättandet behöver får större plats

Ett varumärke formas av omvärlden – det är mottagaren som ytterst bestämmer vad som läggs i varumärket. Men kan du berätta en berättelse på ett bra sätt har du enorma möjligheter att bidra till att bilden blir rätt. På förbundet har vi jobbat aktivt med berättandet – just för att hjälpa omvärlden att förstå hur vi tänker och vart vi är på väg.

3. Samhällsbyggnadssektorn behöver öppna fler dörrar

Familjen av människor, företag och organisationen som utgör byggsektorn har en tendens att prata om sektorn som ett ”vi”, till skillnad mot ”de” som står utanför. Det hade inte varit fel om fler influenser från andra länder, branscher och kulturer kunde båda utmana och utveckla byggsektorn.

4. I blåsiga tider behövs institutioner mer än någonsin

Under pandemin och när kriget i Ukraina bröt ut blev det uppenbart hur viktigt det är med fasta former och strukturer att luta sig mot: såsom kollektivavtal eller en trygg branschorganisation. Här gjorde vi vårt bästa för att skapa lite mer trygghet, ordning och reda för företagen i vår bransch.

5. Branschglidningarna stökar till det

Indelningen av företag i grupper, branscher eller försök att sätta SNI-koder på olika organisationer: det arbetet blir bara svårare och svårare. I jobbet med att stärka vårt förbund, har jag mött massor av utmaningar kring gränsdragningsproblematiken. Detta kräver sannolikt ett omtag och ett nytt synsätt för framtiden.

6. Digitaliseringen har knutit oss samman…

Under pandemin flyttade vi våra råd och arbetsgrupper från fysiska möten till Teams. I ett slag kunde många fler delta. Våra råd har aldrig varit så viktiga – och så aktiva – som nu.

7. … och utmanat sammanhållningen

Samtidigt som vi hittat bra arbetsformer för våra råd har den nära sammanhållning som vi haft på vårt kansli, med kollegorna på Almega och inom Svenskt Näringsliv, utmanats när mycket flyttat till digitala möten. Teams, Zoom och Google Meet är utmärkta som komplement, men ska vi bygga riktigt nära arbetsgrupper krävs det att vi ses. Och inte för sällan.

8. Det tar tid att bygga kulturer

Det låter såklart trivialt, men kulturer är inget som kan organiseras fram eller beslutas med några kraftfulla insatser av ledande befattningshavare. Varken i ett samhälle eller på ett företag. Ett sådant arbete tar tid och kräver både mod, engagemang och lagarbete. Kulturförändringar kan vara nyttiga och nödvändiga: men de tar tid att få på plats.

Det finns såklart massor av andra lärdomar. Vissa dyrköpta, andra insikter förvärvade efter aktiva och medvetna beslut.

Ytterligare summeringar kanske kommer nästa vecka. Ni har inte sett det sista av fredagsbloggen än…

*

I helgen firas midsommar med goda vänner, både med midsommarstång på Koviken på Lovön utanför Stockholm, och med lite mat hemma i Bromma.

Det blir traditionsenligt, med sill, potatis och kanske någon jordgubbe.

Trevlig midsommar!

/magnus

307: Arlanda leder också hem

Från 17 juni 2022

Svensk infrastruktur behöver fungera bättre. Det inkluderar våra flygplatser.

Det är ingen hemlighet att jag är en stor vän av en fortsatt utbyggnad av svensk järnväg. Inte heller att vi behöver ha bättre cykelinfrastruktur på många håll och i många städer.

Men helheten är kanske ännu viktigare: sjöfarten, biltrafiken, flyget ska tillsammans med tåget och cykeln ge oss möjlighet till transporter av både människor och varor.

När nu Arlanda har bekymmer är det därför inget att glädjas åt.

I veckan har vi på förbundet besök av våra nordiska ingenjörskollegor: branschkanslierna och styrelserepresentanter från Danmark, Norge, Finland och Island är på besök.

Efter två år av nedstängning och digitala möten är det hög tid för möten igen: öga mot öga.

Det kan hända att kollegorna från Danmark och Norge tog tåget, men jag är helt säker på att våra vänner på Island behövde nyttja Arlanda. Sannolikt även kollegorna i Finland.

Arlanda är självfallet inte bara en angelägenhet för semestertörstande svenskar, som vill till Spanien eller Thailand efter flera års Sverige-semestrar.

Arlanda är också det vi erbjuder affärsbekanta från världens alla hörn när de vill besöka oss för att främja affärer och kunskapsutbyte.

Vår självbild av att vi i Sverige har ordning och reda på saker, den behöver vi se till att ständigt vårda. Våra förväntningar på infrastrukturen är höga. Det bör de också vara.

Att vi nu har utmaningar både med våra järnvägar och våra flygplatser är på det sättet allvarligt: både i praktiken och för förväntningarna på vad ett modernt samhälle bör kunna erbjuda.

Det är hög tid att rusta svensk infrastruktur på många håll.

*

I helgen ska jag inte flyga någonstans. Inte heller ta tåget. Möjligen bilen till ett bröllop – men först måste en present inhandlas. Det kanske sker med hjälp av tunnelbana. Om den går som den ska.

Trevlig helg.

/magnus

306: ”Footprint” OCH ”Handprint”

Från 10 juni 2022

Klimatarbetet måste fokusera på vår egen påverkan. Men minst lika mycket på våra möjligheter att tänka nytt för att ställa om.

Det är lätt att bli dyster när man läser om och tänker på klimatet. Vi behöver bort från invanda beteenden, bort från gammal teknik, bort från skadlig konsumtion. Och det behöver ske omgående.

Allvaret i situationen går inte att tänka bort. Men vi behöver kombinera behovet av minskade utsläpp med insatser som i grunden skapar något nytt och bygger bort det klimatskadliga.

Den negativa spiralen måste brytas och kombineras med en positiv spiral.

Det talas ibland om ”footprint” eller ”fotavtryck”, för att fånga den påverkan som en industri, ett samhälle eller en individ har. Vårt ”footprint” avseende klimatpåverkan måste minskas. Det är vi nog alla överens om.

Men det borde även talas om ”handprint” – de insatser som handlar om att skapa nya förutsättningar, där vi kan ändra klimatpåverkan, från skadligt till något positivt. Det handlar om att vår aktivitet kan bidra till utveckling, också för klimatfrågorna.

I den kunskapsintensiva tjänstesektorn är engagemanget i klimatfrågorna väldigt stort. Jag märker detta varje dag när jag möter våra medlemmar. Engagemanget finns hela vägen från de nyanställda medarbetarna till ledning och vd.

Och även om engagemanget också gäller den klimatpåverkan som vi som företag och organisationer har (resande, kontor, inköp och annat) så finns det också ett enormt intresse i att få nyttja vårt kunnande till att skapa ett bättre samhälle. Genom digitalisering, genom smart design, genom klok planering, genom modern teknik. Och lika ofta handlar det om att bygga om och renovera som att bygga nytt.

Vi behöver fortsätta att jobba med vårt ”footprint” – vi behöver resa smartare, investera klokare, återvinna mer.

Men vår potential att planera framtidens samhällen, produkter, infrastruktur och allt annat så att detta blir ett verktyg för ett bättre klimat, den potentialen är minst lika stor.

Den positiva spiralen måste vi upp i.

*

Läs gärna om vår satsning ”Innovation för Klimatet”  som är ett gemensamt initiativ för att realisera färdplanerna för ett fossilfritt Sverige. Det syftar till att lyfta den gedigna kompetens som innovationsföretagens medlemmar besitter och se till att den fullt ut kommer samhället till nytta. Läs mer här.

*

I helgen ska jag samla mina intryck från veckans två internationella möten: både med de nordiska arkitekterna på Island och med de europeiska rådgivande ingenjörerna i Paris.

Det är alltid värdefullt att både lyssna och få delge – vi har väldigt mycket gemensamt med både våra nordiska kollegor och våra europeiska. Det behöver vårdas och utvecklas.

Trevlig helg.

/magnus

305: Studenttiderna är för oss alla

Från 3 juni 2022

Sommarlovet närmar sig. Studenternas hattar flyger i luften. Det är något för oss alla att fira.

Skolans och skolsystemets uppgift går inte att överskatta. Ett samhälle där alla får en grundläggande utbildning, där möjligheterna till vidareutbildning och specialisering  är goda och där respekten för lärande, lärare och utbildningsinstitutioner är hög: det utgör grunden för ett bra samhälle.

Nu är snart ännu ett läsår över: elever och studenter ser fram emot sommarlov. Lärare mot en välbehövlig och välförtjänt semester.

Insatserna under årets skolår måste firas. Många har lagt ner mycket och hårt arbete. Lärande kommer inte av sig självt: det krävs insatser både av elever, lärare, föräldrar, kamrater och många andra. När det lyckas är det fantastiskt.

Debatten om skolans organisation, finansiering och regelverk är ganska hetsig och infekterad. Och mycket kan bli betydligt bättre, såklart.

Men trots den debatten görs ett fantastiskt arbete på väldigt många håll.

Trots utmaningarna vi står inför är skolan fortsatt en helt central del av vårt samhällsbygge.

Och trots utmaningarna behöver lärare och elever få det erkännande de förtjänar efter ytterligare ett viktigt läsår.

Vi behöver alla bidra till att stärka skolans roll – både i det lilla och i det stora.

Känner du en lärare? Ge lite extra kärlek de kommande veckorna.

Är du en lärare? Var stolt. Du gör en avgörande insats för både eleverna och för samhället.

*

I helgen besöker jag Elmia Wood – skogsmässan söder om Jönköping. Enligt ryktena ska detta vara ett eldorado för alla med och intresse för skogen.

Det låter lovande ändå.

Trevlig helg.

/magnus

304: Från ”just in time” – till ”just in case”

Från 25 maj 2022

Näringslivet är expert på anpassning. Pandemi, krig och global oro bidrar till nya lösningar och nya beteenden.

Lika viktigt som det är med långsiktiga spelregler, lika angeläget är det att kunna anpassa sig snabbt om förutsättningarna ändras.

Pandemin och kriget i Ukraina är två aktuella fenomen som på kort tid ritat om kartan rejält och skapat nya förutsättningar för näringslivets planering.

De som lyckas bäst med omställning och anpassning vinner i längden.

Det som just nu håller på att växlas ut är ”just in time”-begreppet, där många nu istället ser över sina lager och ser till att ha buffertar för att kunna klara av svängningar.

Osäkerheten har gjort att man inte kan lita på att saker kan flygas in med kort varsel. ”Just in time” har ersatts av ”just in case”.

På samma sätt ser man på många håll till att jobba med flera olika leverantörer. Där man tidigare räknade med att centralisera och jobba nära med en leverantör, är vägvalet för många att arbeta med flera olika leverantörer, kanske från olika geografier, för att minska sårbarheten.

Det är många som tror på en regionalisering, där geografisk närhet får ökad betydelse.

Men lika viktigt – kanske ännu viktigare – är det som kallas ”friendshoring”, där underleverantörer söks i länder och regioner där man delar värdegemenskap, där demokratin är stark och där rättssystemet fungerar.

Jag hör till dem som är övertygad om att logiken i det nya näringslivet kommer att se annorlunda ut.

I många fall kan det vara till det bättre. Ett visst mått av beredskap, ett visst mått av mångfald är sannolikt bra oavsett yttre omständigheter.

Men lika tydliga som dessa trender kan vara, lika säkra kan vi vara på att de kommer att utmanas och ersättas av annat.

Så fungerar världen.

Och näringslivet har alltid klarat omställningen.

*

Långhelgen hade jag gärna ägnat åt en liten båttur nu när den till slut ligger i vattnet. Men väderprognosen pekar nog mot att det blir garaget hemma som får en genomgång.

Trevlig helg.

/magnus

303: Vad kan du lära av Nato-anslutningen?

Från 20 maj 2022

I rekordfart har Sverige gått från ett tydligt nej till ett lika tydligt ja till ett Nato-medlemskap. Vad kan vi lära av detta?

Debatten om en svensk Nato-anslutning har dominerat medierna i veckor, månader. Och omsvängningen, där framför allt Socialdemokraterna tidigare varit tydligt skeptiska eller helt avvisande till ett medlemskap i Atlantpakten, har gått väldigt fort. Det är lite extra anmärkningsvärt när omsvängningen gäller en så långsiktig fråga som Sveriges nationella säkerhet. Detta borde kanske  vara en av de mest långsiktiga frågorna av alla.

Jag tänker i det här sammanhanget inte ha några synpunkter på själva sakfrågan om en svensk Nato-anslutning.

Men det är värt att reflektera över hur snabbt det  kan svänga även i väldigt grundläggande frågor.

På förbundet jobbar vi med flera frågor som har nästan lika långsiktiga perspektiv som försvarsfrågan: infrastruktur, elförsörjning och förutsättningarna för högre utbildning och forskning är bara några långsiktiga näringspolitiska frågor. Pensioner, arbetsrätt och grunden för den svenska modellen är lika grundläggande och långsiktiga frågor på den arbetsgivarpolitiska sidan.

Jag är nog inte ensam om att tycka att förändringar i dessa system måste vara långsiktigt stabila. Besked och överenskommelser behöver hålla under lång tid. Förändringar måste förankras och beredas. Näringsliv, medborgare och civilsamhälle behöver ges utrymme att ställa om.

Med Rysslands krig mot Ukraina ändrades förutsättningarna i grunden, vilket helt naturligt fick konsekvenser.

Kan något liknande hända, som ändrar förutsättningarna för landets infrastruktur? Eller för vårt pensionssystem?

Jag vet inte. Men jag konstaterar att politiken inte räds fatta mycket långtgående beslut i väldigt centrala samhällsfunktioner på mycket kort tid.

Det rymmer en hel del osäkerhet. Men självfallet även många möjligheter.

Vad har jag lärt mig av detta? Dels att förutsättningarna näringsliv och många andra samhällsprojekt bygger på kan ändras snabbt.

Jag har också fått bekräftat att politiken har ett tempo idag som är långt ifrån de statliga utredningarnas tid på 60- och 70-talen.

Vi vet att det har blivit svårare att spana in i framtiden. Alternativen för framtiden är fler – och ofta sådant som var otänkbart för bara en kort tid sedan.

Svaret måste ligga i det kloka och nyanserade ledarskapet. Behovet av ett sådant ledarskap, både i politiken och i näringslivet är större än någonsin.

Behovet av tunga utredningar är sannolikt mindre.

*

Titta gärna på samtalet jag hade tidigare i veckan med Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet. Du kan se det här.

*

I helgen ska jag hämta mig från den förfärliga förkylning jag kämpat med i veckan. Jag hoppas vara på benen snarast: gräsmattor behöver klippas, hus behöver städas, cyklar behöver cyklas.

Trevlig helg.

/magnus

302: Ny styrelse – mer erfarenheter och perspektiv

Från 13 maj 2022

I veckan fick förbundet en ny ordförande – och delvis även en ny styrelse. Det lägger grunden för ett fortsatt framgångsrikt arbete.

I går, torsdag, hölls stämma i Innovationsföretagen. Som vanligt avhandlades ekonomi, fjolårets verksamhet summerades och planerna för det kommande året presenterades.

Därtill valdes en ny styrelse för förbundet, delvis med bekanta ansikten, men delvis även med nya.

Ny i ordföranderollen är Sara Lindmark, sedan tidigare styrelseledamot. Hon är vd för Together Tech, ett av våra medlemsföretag inom tech-sektorn, med kunder inom flera sektorer inom industrin.

Sara Lindmark kommer även att ta plats i Almega ABs och Svenskt Näringslivs styrelse och på så sätt fortsätta det arbete som tidigare ordföranden, Charlotte Bergman, gjort, för att stärka samverkan mellan förbund och sektorer.

Tre ledamöter lämnar, och tre nya tar plats. Alexandra Hagen, vd för White arkitekter, är ny i styrelsen. White är vana vid att bidra i branscharbetet och har i flera omgångar suttit i styrelsen för branschföreningen. Alexandra Hagen leder idag en av landets största arkitektverksamheter (kanske den största) och kommer att bidra på många plan till styrelsens arbete.

Ny i styrelsen är även Tore Strandgård, vd på installationskonsultföretaget Incoord. Tore Strandgård har varit mycket aktiv i vårt branscharbete, både i generella forum och i olika expertgrupper som tidigare fanns inom föreningen.

Även den tredje nye i styrelsen, Anders Wärefors, som är vd på Bjerking, har en lång erfarenhet av engagemang i branschens arbete. Bjerking är ett teknikkonsultföretag med bas i Uppsala och Stockholm.

Lämnar styrelsen gör Charlotte Bergman från ELU, Johan Dozzi från Tyréns, samt Niklas Sörensen tidigare Ramboll.

Stabiliteten i styrelsen är uppenbar, samtidigt som nya krafter tar vid.

När jag summerade året på stämman hävdade jag att Innovationsföretagen idag har en stabil plattform som bransch- och arbetsgivarorganisation. Vi har givit stor plats åt arbetsgivarfrågorna, en central leverans till våra medlemmar. Vår strategi för förbundet är väl inarbetad och vi är mitt i strategiperioden, där både synlighet och påverkan ges mer utrymme. Och kansliet har rätt förmågor att hantera uppgifterna, även om vi inte vet exakt hur de kommer att behöva hanteras.

Med den nya styrelsen på plats läggs grunden för en nystart, samtidigt som det finns en trygghet i grunden.

Ett förbund får aldrig bara förvaltas, det måste ständigt utvecklas. Jag känner mig trygg med att den nya styrelsen kommer att göra just detta.

*

På måndag samtalar jag med Romina Pourmokhtari, ordförande för Liberala ungdomsförbundet om det aktuella politiska läget och liberala lösningar på Sveriges samhällsutmaningar. Du kan följa samtalet live på vår Facebooksida. Läs mer här.

*

I höst har jag för avsikt att ta mig an nya utmaningar och i sommar lämnar jag därför uppdraget som förbundsdirektör. Är du intresserad av att söka jobbet? Eller känner du någon som kan vara lämplig? Läs mer här.

*

I dag, fredag, är det begravning för min svärfar som lämnat oss efter en tids sjukdom. Glädjen över tiden tillsammans blandas med sorgen över uppbrottet och förlusten.

Extra viktigt då med ceremonier och traditioner att falla tillbaka på. Det ska jag luta mig mot i helgen.

/magnus

301: Den enda studenten – du

Från 6 maj 2022

Tänk om alla du möter kan vara en källa till kunskap och nya insikter? Tänk om alla runt om dig var dina lärare?

Ingen som läst denna blogg kan ha missat att jag är en stor vän av livslångt lärande. Jag tror på ständig nyfikenhet, på ”school of life”, att vi aldrig är färdigutbildade.

Självfallet är kurser, böcker, YouTube och andra traditionella och modernare plattformar för utbildning fantastiska.

Men tänk om du även kunde se alla runt om dig som dina lärare, som en levande källa till kunskap?

Tänk om du såg dig själv som den enda eleven eller studenten, där alla runt dig var en källa till perspektiv och nya insikter?

Det är kanske ett lite tillspetsat tankeexperiment: det finns säkert många tillfällen där du har faktauppgifter som andra inte har.

Men å andra sidan kan dina vänner, kollegor, kunder, familjemedlemmar och andra du möter lära dig annat: ge dig insikter, perspektiv och ökad förståelse. Även om de inte har mer faktakunskaper än du har.

Det är en begåvad fråga att ställa sig regelbundet: ”vad lärde jag mig av detta?”, oavsett vad man varit med om: ett möte, en intervju, ett kundbesök, ett medarbetarsamtal. Jag är helt övertygad om att det alltid finns minst ett bra svar på den frågan.

På samma sätt – men tvärt om: hur kan du vara en lärare till din omvärld? Läraruppdraget är kanske världens viktigaste. Men även om vi inte har någon formell utbildning till lärare: hur kan vi bidra till att andra lär sig mer?

Du kan vara världens bästa student, där alla runt dig är dina lärare. Och samtidigt måste du vara en lärare till andra i din omvärld.

En värld av lärande – oavsett vem vi lär av och vem som tar emot kunskapen – är en bättre värld.

*

Just nu skriver jag min blogg från andra sidan Atlanten. Jag har några dagars ledighet för att till helgen besöka några goda vänner i Philadelphia, som ska fira bat mitzva: dottern i familjen har uppnått sin religiösa myndighetsålder. Jag är helt övertygad om att det blir en helg av massor av lärande. Och firande!

Trevlig helg.

/magnus