Idag vaknar jag åter upp i trädgårdsstaden Smedslätten, där jag bott på Topeliusvägen i över femton år. Det är en charmig del av Stockholm, med sina krokiga gator, enhetliga hus och fysisk närhet till både affärer, skolor, kollektivtrafik, natur och bad.
Trädgårdsstadens skapare var engelsmannen Ebenezer Howard (1850-1928). Tankarna på att bygga en stad med närhet till naturen var delvis en motreaktion mot hur de brittiska städerna hade utvecklats: högt uppdrivet tempo, smuts, utslagning och åtskilliga sociala problem.
Istället skulle trädgårdsstaden bli en ny sorts stad där stad och natur kunde kombineras och inte stå i konflikt med varandra. Två städer i England byggdes enligt hans tankar och modeller: Letchworth och Welwyn.
Men idéerna på den nya stadens planering spreds även till länder som Sverige, där ett antal förorter både till Stockholm och Göteborg byggdes med trädgårdsstaden som förebild. Enskede trädgårdsstad (som var den första trädgårdsstaden i Sverige) och Äppelviken/Smedslätten i Stockholm var två exempel. Bagaregården och Landala Egnahem i Göteborg var två andra exempel.
Mycket av hans tankar var kopplat också till sociala reformer. Det finns inga direkta bevis för att Howard hade tagit intryck eller läst Karl Marx texter, men Marx tankar om hur samhällen utvecklas negativt av kapitalismen och industrialiseringen har tydliga likheter med det som Ebenezer Howard uttryckte i sina planer för staden.
Den amerikanska författaren och journalisten Jane Jacobs var inte imponerad av tankarna bakom trädgårdsstaden. Den var perfekt för dem som ”had no plans of their own and staying with other people that didn’t have any plans of their own.”
Och den moderna staden som vi upplever den (i synnerhet i västvärlden) idag har förvisso kommit till rätta med en hel del av de värsta avarterna som präglade städerna på sent 1800-tal.
Och kanske har trädgårdsstaden hittat sin form och funktion just som en del av den stora staden. Just Smedslätten och Äppelviken visar väl hur denna boendemiljö kan vara nog så attraktiv och ett komplement till stenstaden, bara en bro bort.