C=B log2 (1 + S/N)
Kommunikation handlar om att överföra information från en sändare till en mottagare. På vägen störs ofta budskapet av brus.
Det är så inom radio- eller telekommunikationsteorin precis som inom mänsklig kommunikation. Claude Shannon, var en av pionjärerna inom kommunikations- och informationsteorin. Hans formel, som jag citerade överst och som varit central i förståelsen för hur kommunikationskanaler fungerar, har sina rötter i ett antal andra teorier om informationsöverföring, alla med tung bäring just på telekommunikation.
På den svenska Wikipediasidan om Shannons formel finns en avslutande passus:
Shannons formel har, märkligt nog, även börjat användas inom mjukare ämnen som samhällsvetenskap så som kommunikation mellan människor i samtal eller motsvarande.
“Märkligt nog” skriver textförfattaren. Jag tror inte alls att det är märkligt.
Det finns snarare ett ökande intresse för hur kommunikation fungerar och sökandet efter rötter och bottnar finns givetvis även här.
När de sociala medierna blir viktiga även för vår vanliga kommunikation möts på allvar teknik och samhälle.
Visst finns det kompromisser och en del definitioner kan behöva göras våld på för att få in mänsklig kommunikation i en formel byggd för en kopparledning. Men jag är övertygad om att svaret på hur effektiv kommunikation fungerar, oavsett kanal, måste hittas på helt nya ställen. Och jag tror att telekommunikationens teorier kan hjälpa oss att förstå en hel del. Inte allt. Men mer än vi förstår idag.
* Formeln kan utläsas: C är överföringskapaciteten mellan sändare och mottagare. B är kanalens bandbredd (mätt i Hz). S/N är signal-brus-förhållandet, som beskriver hur mycket signalen höjer sig över brusnivån i kanalen.